 |
|||
|
|||
| Vid ”Apberget” är det fullt
med människor denna soliga dag. Jag slår mig ner med kaffe,
bullar och en bandspelare. Här har jag tänkt mig att bara samla
inspelade ljud och samtal. Jag bjuder killen och tjejen som sitter närmast
mig på fika. Jag hinner knappt berätta om vem jag är och
vad jag håller på med förrän de börjar gå igenom
väska och fickor. Givetvis leder det som kommer fram ur fickorna till
vidare samtal. Det framgår att killen har bott och jobbat i London
under en period. Att varje dag behöva klä upp sig och i viss
mån spela en roll kändes jobbigt, så han slutade och åkte
hem efter ett tag. Tjejen tar fram sin feministkalender ”Ilya” som är
lokalt producerad. Denna fungerar som en form av dagbok och jag förvånas över
hennes självklara vilja att låta mig ta del av innehållet.
Under samtalet dyker en av deras kompisar upp. Hon undrar vad de gör
och får genast till svar att de ingår i ett konstprojekt vilket även
hon gör. För egen del är det bara att lyssna och förundras över
den acceptans och kännedom om konst som tycks råda här. Återigen har jag mött en förståelse, ett intresse och en vilja att berätta sin historia. Min syn på det offentliga rummet har blivit mycket rikare, fyllt med människor och möjligheter. Min lust att utforska den vidare och att ta plats som konstnär här har bara vuxit. Klicka på bilderna. |
|||
| Tillbaka | |||
